Kryptovalutor har sedan Bitcoin lanserades 2009 fått utstå en hel del negativ kritik,
viss kritik är rättfärdigad och viss kritik är felvinklad.
Sedan Bitcoin kom så har det absolut vanligaste argumentet till att kryptovalutor är dåligt varit att det kan användas av kriminella och terrorister. Vi skriver om det lite längre ner.
Nu har det skiftat till miljöfrågan. Det som främst diskuteras är Bitcoins miljöpåverkan och eftersom Bitcoin är störst dras alla kryptovalutor orättvist med i samma diskussion.
Det finns många kryptovalutor som förbrukar nästintill ingen energi.
Miljöpåverkan
Bitcoin använder sig av konsensusalgoritmen Proof of Work. Det betyder att blockkedjan använder sig av datakraft för att validera transaktioner på nätverket. När Bitcoin var ny så kunde gemene man låna ut lite av sin datorkraft från sin vanliga laptop eller stationära dator, man kunde till och med i vissa specialla fall minea Bitcoins med sitt kylskåp.
Mining fungerar på så sätt att man riktar datakraft till att lösa matematiska problem och som ersättning får man Bitcoins eller den kryptovaluta man minear. Efter en tag så blir de matematiska problemen svårare och svårare att lösa och kräver då mer energi (datakraft). För privatpersoner som mineade Bitcoin resulterade det i att elräkningarna blev större än vad man fick betalt.
När så var fallet började det växa fram stora datorhallar med specialiserade datorer som var byggda för att minea Bitcoins så snabbt som möjligt. De flesta hallar hittar man i länder där energikostnaderna är väldigt låga som Kina, Ryssland och Kazakstan.
Problemet är att idag krävs det extremt mycket energi för att minea fram nya Bitcoins och hålla upp hashkraften på nätverket. Större delen av dessa hallar använder sig av energi från ohållbara källor som lämnar ett stort avtryck på miljön vilket är ohållbart och något som man måste finna en lösning på.
År 2020 förbrukade Bitcoin-nätverket 133.68 TWh vilket är ungefär lika mycket som Sveriges förbrukning som låg på 131.8TWh år 2020. I debatt-artikeln “DN Debatt replik” sätter vi dessa siffror i perspektiv mot den globala elförbrukning per år.
Detta har bland annat uppmärksammats av den kända innovatören Elon Musk som gick ut med att det skulle bli möjligt att köpa en Tesla med Bitcoins. Men eftersom Bitcoin lämnar ett så stort miljöavtryck så har Tesla valt att temporärt pausa alla betalningar av Bitcoin tills mer än 50% av nätverket använder sig av grön förnybar energi.
Miljöfrågan måste tas på allvar av Bitcoin-nätverket om det vill fortsätta vara konkurrenskraftigt. Idag finns det många kryptovalutor som har smartare konsensusalgoritmer som förbrukar väldigt lite energi. Dessa har dock inte testats på global skala ännu.
Kriminell aktivitet
Kryptovalutor har länge blivit uppmålat av media som något som kriminella använder för att göra transaktioner och tvätta pengar. Det är klart att det förekommer kriminell aktivitet bland kryptovalutor, såväl som det förekommer bland fiat-valutor. Dock inte i så stor utsträckning som politiker och media-kanaler påstått.
Enligt Chainanalysis som är ett företag som analyserar blockkedjor, så var ca 0.34% av alla transaktioner 2020 kopplade till kriminell aktivitet, ca 10 miljarder dollar.
En rapport från UN säger att mellan 1,6 – 4 biljoner dollar (2-5%) av globala GDP är kopplat till kriminell aktivitet.
Det vill säga att av den totala kriminella aktiviteten stod kryptovalutor för mindre än 1% år 2020.
