Idag finns det tusentals olika kryptovalutor. Många av dem är kopior av de etablerade valutorna fast med små ändringar i kod. Det kan till exempel vara en liten ändring i hur hög inflationstakten ska vara. I många fall är det en exakt kopia med ett annat namn.
Detta gör att det kan vara svårt som ny inom kryptovalutor att navigera sig bland alla projekt och förstå vad som är bra respektive dåligt. Vi tror inte på att det är en kryptovaluta som kommer “vinna” och bli den valutan alla i världen använder sig utav. Olika kryptovalutor är bra att nyttja i olika segment/områden.
Vi brukar dela in kryptovalutorna i följande segment:
- Store of Value (SOV)
- Betalningar
- Plattformar
- Decentraliserad Finans (DeFi)
- Privata valutor/plattformar
Store of Value (SOV)
Generellt kan man säga att alla tillgångar som behåller sin köpkraft över tid är ett Store of Value. Guld är den mest kända tillgången som av de flesta anses vara en tillgång som tillhör denna kategorin.
Om en tillgång kan hållas under en längre tid och sedan säljas i framtiden för samma eller högre värde anses det vara ett Store of Value. Tack vare Bitcoin och Ethereums (2.0) penningpolitik, knapphet och decentralisation anser vi att dessa valutor tillhör denna kategori.
Med knapphet menas att det som precis med guld finns ett begränsat utbud.
För att vara ett Store of Value så krävs det såklart att valutan kommer finnas kvar i framtiden. Bitcoin har funnits i 12 år.
Det finns en teori som kallas “The Lindy Effect”. Den menar att desto längre en teknik/idé har funnits, desto mer tror vi människor att den tekniken eller idén är här för evigt.
Att Bitcoin inte har försvunnit än med tanke på alla attacker den fått utstå får allt fler att tro att Bitcoin är här för att stanna.
Plattformar
Med plattformar menar vi blockkedjor som är designade på så sätt att de tillåter applikationer att byggas på blockkedjan. Den populäraste blockkedjan inom detta segment är Ethereum. De flesta dAppar som finns idag är byggda på Ethereum.
Med att applikationer “byggs” på en blockkedja menas egentligen att man skriver program som körs på blockkedjan. Dessa program är uppbyggda av smarta kontrakt.
Hur smarta kontrakt fungerar
Ett smart kontrakt kan man säga är en typ av användare på blockkedjan. Det betyder att det smarta kontraktet har en balans och kan skicka transaktioner över nätverket. Skillnaden är att denna användare inte är kontrollerad av en person, utan är istället distribuerad över nätverket och körs som den har blivit programmerad.
Det smarta kontraktet kodas med regler över hur det ska bete sig vid vissa situationer innan det distribueras ut på nätverket. Till exempel: Om A skickar över 100kr till B så skickas 50kr över till C.
När A då har skickat 100kr till B så skickar det smarta kontraktet över 50kr till C automatiskt.
Smarta kontrakt är grunden till alla decentraliserade plattformar. De skapar möjligheter för två eller flera parter att göra åtaganden via blockkedjor utan att behöva känna eller lita på varandra. De kan vara säkra på att om villkoren inte uppfylls kommer kontraktet inte att genomföras.
Möjligheterna för vad man kan skapa på dessa plattformar är oändliga, vilket nu leder till att intresset från både privatpersoner, företag och stater ökat explosionsartat. Detta har skapat en del problem då det fortfarande är relativt nya plattformar, de har svårt att hänga med och utvecklas i den takt som marknaden efterfrågar.
I praktiken innebär det att det finns fler användare än vad blockkedjan klarar av vilket leder till att nätverket blir långsamt och transaktionsavgifter blir orimligt dyra.
Just nu tävlar de olika “Plattforms-blockkedjorna” i att lösa dessa problem och därmed bli förstahandsvalet. Problemet de olika projekten har är att om de till exempel ökar skalbarheten på blockkedjan så blir det på bekostnad av någonting annat så som till exempel säkerheten på nätverket eller hur decentraliserat nätverket är.
Det finns många intressanta projekt som tacklar alla dessa problem med olika tekniker. Det har gjort att det existerar många olika plattformar med olika kvaliteter. Som användare får man forska i vilken lösning som passar bäst och vilka kvaliteter som bör prioriteras.
Vi kommer inte gå in på de olika teknikerna eller lösningarna mer här. Vill du lära dig mer så rekommenderar vi dig att läsa på om: Layer 0, Layer 1, Layer 2, Parachain, Sidechain, olika algoritmer och scalability.
Några olika plattformar som är populära: Ethereum (ETH), Avalanche (AVA), Cardano (ADA), Cosmos (ATOM), Solana (SOL), PolkaDot (DOT)
DeFi
DeFi står för decentraliserad finans och är idag det segmentet som ser mest tillväxt. Tack vare smarta kontrakt på de olika blockkedjorna så kan man nu bygga decentraliserade versioner av i stort sett alla tjänster som banker, mäklare och handelsplatser erbjuder.
DeFi kan ses som en rörelse vars mål är att skapa ett nytt finansiellt ekosystem som är öppet för alla, decentraliserat och transparant.
Idag finns det bland annat DeFi-plattformar som tillåter användare att låna, spekulera, handla och låsa in sina pengar på “sparkonton” med bättre ränta än vad någon bank kan erbjuda.
Öppen och decentraliserade lån/utlåning har flera fördelar gentemot det traditionella kreditsystemet. Dessa inkluderar omedelbara utbetalningar av lån, möjligheten att pantsätta digitala tillgångar och inga kreditkollar. Eftersom det inte är någon mellanhand som avgör om användaren är kreditvärdig så krävs det att användaren låser in kapital som säkerhet. Allt detta görs med hjälp av smarta kontrakt. Detta gör att det blir billigare, snabbare och enklare för fler att låna.
En annan viktig del i DeFi-ekosystemet är decentraliserade handelsplatser. De går under benämningen DEX’s (Decentralised exchanges). Dessa plattformar möjliggör det för användare att köpa och sälja digitala tillgångar utan att en mellanhand ansvarar över deras tillgångar. Transaktionerna på handelsplatsen sker direkt mellan användarnas plånböcker med hjälp av smarta kontrakt.
Som tidigare nämnt så ser DeFi-ekosystemet en stor tillväxt, men det är flera utmaningar kvar som behöver lösas för att kunna levereras på global skala. Bland annat:
- Prestandan på plattformarna måste bli högre. Idag är de flesta blockkedjorna långsammare än centraliserade nätverk.
- Svåranvänt, vilket leder till hög risk för användarmisstag. Det ska inte bara vara den tekniske som förstår hur man använder dessa plattformar. Det måste bli enklare för alla andra att använda sig av dessa plattformar.
Klarar man att lösa de problem DeFi står inför tror vi på Kryptoportföljen starkt på en framtid där det finns ett väletablerat finansiellt system som är decentraliserat.
Några olika DeFi-projekt som är intressanta: Aave (AAVE), Maker (MKR) , Uniswap (UNI), Terra (LUNA), Chainlink (LINK)
Betalningar
Till detta segment hör väldigt många kryptovalutor, och är egentligen det som Bitcoin var tänkt att vara från första början (och är fortfarande). Ett system där betalningar och transaktioner kan ske mellan människor utan mellanhänder.
Bitcoin är kodat på ett sätt som gör att nätverket är väldigt robust och säkert, det gör att nätverket ibland kan vara ganska långsamt. En Bitcoin-transaktion kan ta allt mellan några sekunder till över 1 timme, allt beroende på hur många det är som använder nätverket samtidigt.
Det gör att det vuxit fram många nya kryptovalutor som strävar efter att vara smidigare än Bitcoin, främst när det gäller mikrotransaktioner. En kaféägare som precis sålt dig en kaffe vill såklart se pengarna komma in medan du fortfarande är i kassan. Detta kan vara ett problem med just Bitcoin.
Några exempel på projekt som försöker lösa Bitcoins brister vad gäller transaktioner är: Bitcoin Cash (BCH), Nano (NANO) och Stellar (XLM)
Det utvecklas även lösningar på Bitcoins egna nätverk med så kallade Lager 2-lösningar för att möjliggöra snabbare transaktioner. Vi kommer inte gå in på det mer här. Vill du fördjupa dig så rekommenderar vi denna artikel om Lightning Network.
Vad gäller större transaktioner och främst utlandsbetalningar som inte behöver vara blixtsnabba så är Bitcoin fortfarande populärast. Detta är främst för att Bitcoin är så väletablerat och att likviditeten är hög. Det betyder att du kan skicka Bitcoins till ett stort värde och mottagaren kan utan problem växla över sina Bitcoins till sitt val av fiatvaluta utan att det påverkar priset på Bitcoin.
Eftersom kryptovalutor fortfarande är väldigt volatila så har även ett nytt område som kallas “Stablecoins” växt fram med rasande fart i detta segment.
Det är digitala fiat-valutor (ex: USD) som är tokeniserade på olika plattformar som till exempel Ethereum. Detta gör att du kan skicka USD till vem som helst över hela världen med snabba transaktionerhastigheter över blockchain. Läs mer om olika typer av Stablecoins här.
Privata valutor (Privacy coins)
Idag tror många att Bitcoin är en helt anonym valuta där man kan göra transaktioner utan att någon ser vad man köpt eller skickat. Att många tror så beror till stor del på hur Bitcoin har målats upp i media i anknytning till terrorfinansiering och pengatvätt.
Bitcoin kan helt klart erbjuda mer anonymitet än det traditionella banksystemet, men Bitcoin är pseudoanonymt i sin natur. Det betyder att blockkedjan och samtliga transaktioner är tillgängliga för alla att granska. Det gör det möjligt att spåra transaktioner så länge det finns en koppling någonstans mellan person och Bitcoin-adress. På majoriteten av alla handelsplatser idag så registrerar man sig med ID-handlingar. Så från ditt första köp av Bitcoin så kan man följa vart dina pengar har tagit vägen i och med att blockkedjan är helt öppen och transparant.
Exempel: Om du skulle applicera Bitcoins “anonymitet” på dagens kontanter skulle du på varje 100kr-sedel kunna läsa alla kontonummer och transaktioner som sedeln har använts till hela vägen tillbaka till att sedeln skapades.
På grund av detta så har segmentet “Privacy coins” vuxit fram och fångat mångas intresse. Det är alltså valutor som är helt anonyma och ospårbara. Precis som kontanter är i dagens samhälle. Om du håller i en 100kr-sedel så är väldigt svårt att veta var den kommer ifrån och hur den har spenderats tidigare. Detta är viktigare än vad man kan tro.
Exempel: Erik använder sig av Bitcoin eller någon liknande transparent blockkedja. När Erik köper något på affären så ser affärsägaren Eriks publika adress. Det betyder att affärsägaren ser hur mycket pengar Erik har, hur mycket han spenderar och med vilka han gör transaktioner med. Det är ett i alla fall enligt oss på Kryptoportföljen ett övertramp på Eriks integritet.
Privacy coins använder sig av olika tekniker som möjliggör validering av transaktioner utan att avslöja någonting om avsändaren eller mottagaren. Vill du fördjupa dig mer om dessa tekniker rekommenderar vi att läsa om: Stealth addresses, ring signatures och zk-snarks.
Några populära projekt i detta segment är: Monero (XMR), Zcash (ZEC), Pirate Chain (ARRR) och DERO (DERO)
