Toppfält: innehåll

Ränta-på-ränta ett effektivt sätt att få sitt kapital att växa över tid. Vissa kryptovalutor erbjuder bra ränta genom att bara förvara dem i deras plånbok.

I kryptovärlden kan du få ränta på dina kryptovalutor genom att låsa in dina kryptovalutor för att säkra den blockkedjan vars valuta du har. Det kallas för Staking.

Du kan också få ränta på dina kryptovalutor genom att erbjuda dina kryptovalutor som likviditet på decentraliserade handelsplatser. Det kallas för Yield-farming/likviditets-mining.

Staking

Staking gäller blockkedjor som använder sig av konsensusalgoritmen Proof of Stake. I dessa blockkedjor produceras och valideras nya block genom staking-processen.

Staking involverar validatorer som låser in sina mynt/tokens så att de kan bli randomiserat utvalda av protokollet att skapa och validera nya block. I utbyte för att låsa in sina mynt/tokens får de en belöning, oftast i form av den kryptovaluta vars blockkedja du stödjer.

Sättet som du låser in dina kryptovalutor varierar lite beroende på vilken blockkedja det gäller. Ofta så räcker det med att skicka över dina mynt/tokens till plånböcker som stödjer staking-funktionen.

Ibland så stödjer Ledger det i sin egna app. I dagsläget så stödjer Ledger Cosmos, Tezos, Polkadot, Tron och Algorand.

Ungefärlig årlig avkastning på de olika kryptovalutorna som Ledger stödjer:

  • Cosmos (ATOM): 8-10%
  • Tezos (XTZ): 6%
  • Polkadot (DOT): 10%
  • Tron (TRX): 7%
  • Algorand (ALGO): 5-6%

https://www.stakingrewards.com är en bra hemsida för att se hur mycket avkastning du kan få för dina olika kryptovalutor.

Yield-farming

I enkla ord är Yield-farming ett sätt att generera belöningar med dina kryptovalutor genom att låsa in dem, ungefär som staking. Det är dock en ganska stor skillnad. Vid Yield-farming låser man in sina kryptovalutor i likviditetspooler.

En likviditetspool är ett smart kontrakt som innehåller kryptovalutor. Användare som för över kryptovalutor till det smarta kontraktet kallas för “Liquidity Providers (LP’s)”.

I utbyte mot att användaren erbjuder sina kryptovalutor som likviditet får användaren en belöning. Den belöningen kommer oftast från transaktionsavgifter som genererats på plattformen där användaren har erbjudit likviditet.

Belöningen betalas ofta ut i någon av de kryptovalutorna användaren har låst in, men det är inte helt ovanligt att belöningen är något annat token som i sin tur kan låsas in i en annan likviditetspool. Därav namnet yield-farming. Det finns många olika strategier och vi skulle nog säga att det är mer för den avancerade användaren.

Yield-farming är nära relaterat till en modell som kallas Automated Market Maker (AMM). Det är smarta kontrakt som förser likviditet i DeFi-ekosystemen via likviditetspooler istället för traditionella orderböcker. I ett AMM-protokoll handlas kryptovalutor med en automatisk algoritm mot likviditeten som hålls i likviditetspoolerna.

Det finns några strategier som är nästintill riskfria. På vissa DeFi-plattformar går det att låsa flera Stablecoin-par. Till exempel så kan man låsa in DAI + USDT + USDC + sUSD på Curve Finance och ha en avkastning på ca 7% per år. Samtliga fyra av dessa tokens är Stablecoins, vilket betyder att du får 7% per år på ditt kapital som du har i USD.

Den enda risken är att själva DeFi-plattformen skulle visa sig ha några sårbarheter som möjliggör det för dåliga aktörer att överta plattformen. Det är därför väldigt viktigt att välja etablerade plattformar som har fått sin kod granskad av flera tredjeparter och som anses vara stabila. Det kan även vara bra att sprida ut risken genom att erbjuda likviditet på flera olika plattformar istället för en enskild.

Här är några tips på väletablerade DeFi-plattformar: Uniswap, Balancer, Yearn Finance, Curve Finance, Maker, Compound, Aave

Knapp, skrolla upp
Sök