Toppfält: innehåll

Vad?

En kryptovaluta är en digital valuta som precis som vanliga valutor kan användas för att köpa varor och tjänster. Till skillnad från till exempel SEK/USD/EUR så har en kryptovaluta ingen riksbank/centralbank som kontrollerar valutan, istället är det kod som är öppen för alla att se och nätverket backas av människor runt om i världen som allokerar datakraft till nätverken.

Grundsyftet som Satoshi Nakamoto hade år 2009 när hen skapade Bitcoin var att möjliggöra betalningar mellan människor utan inblandning av någon tredjepart.

Sedan 2009 har det hänt mycket i utvecklingen av kryptovalutor och det decentraliserade system som kallas blockchain (blockkedjeteknik) som kryptovalutor byggs på.

Hur?

Kryptovalutor använder sig av en teknik som kallas blockchain, blockkedjeteknik på svenska. Kort förklarat är blockchain en distribuerad decentraliserad databas. Det betyder att det är en databas som lagras i många olika kopior (en i varje nod/dator) i ett P2P-nätverk.

Så istället för att all information/värde/transaktioner är lagrat på en centraliserad punkt så är det distribuerat utöver en global “liggare”. Liggaren kan man se som en bankbok eller journal över alla transaktioner som du eller någon annan någonsin gjort på nätverket. 

Alla i nätverket får tillgång till en kopia på samma digitala liggare, på den kan alla som jobbar på nätverket samtidigt se när det sker ändringar eller transaktioner av data över blockkedjan. 

På så sätt lagras flera kopior av koden och all data som finns på blockkedjan säkert på datorer och andra former av nodes världen över. 

När någon gör en transaktion på nätverket publiceras den globalt över miljoner av datorer och noder. Alla transaktioner är försedda med en identifikation som bland annat inkluderar belopp, avsändaren och mottagarens adress samt tid och datum.

Dessa transaktioner valideras sedan av något som kallas Miners/Validatorer. Det är personer eller grupper som bidrar med datakraft för att säkra och validera transaktioner på den blockkedja de valt att arbeta på. Det är viktigt att dessa Miners och Validatorer hålls motiverade för att fortsätta arbeta och hålla systemet snabbt och säkert. Motivationen betalas ut i form av den kryptovaluta vars blockkedja de arbetar på.

Miners är benämningen på de som bidrar till att säkra och validera nätverket inom Proof of Work-systemet (PoW).

Validatorer är benämningen på de som bidrar till att säkra och validera nätverket inom Proof of Stake-systemet (PoS).

Proof of Work

PoW är en konsensusalgoritm som blev framgångsrik och kom till liv i och med introduktionen av Bitcoin 2009. Med hjälp av datorkraft löser “Miners” matematiska pussel för att skapa ett nytt block där alla transaktioner lagras. Desto mer datorkraft som används desto snabbare löser Miners problem och nya block kan skapas vilket bidrar till en snabbare och säkrare blockkedja. PoW kräver stora mängder energi och anses av många vara dålig för miljön. 

Proof of Stake

PoS är en konsensusalgoritm som fungerar på så sätt att individer eller grupper blir algoritmiskt utvalda att validera transaktioner baserat på hur många mynt/tokens som de har “stakeat” (låst in på nätverket som säkerhet). Alltså inte helt baserat på datakraft som i Proof of Work. PoS anses vara bättre för miljön och säkrare emot 51% konsensusattacker då angriparen behöver äga 51% av alla mynt/tokens på nätverket för att kunna utföra en lyckad attack.

Bitcoin är idag den största kryptovalutan och använder sig av PoW-systemet.

På Bitcoin-nätverket skapas ett “block” var 10e minut som innehåller alla transaktioner från det block som skapades innan det blocket. 

Miners tävlar om att validera det nya blocket. 

Det de gör när de validerar ett block är att se så att alla transaktioner stämmer överens och att ingen har försökt betala med Bitcoins som de inte har. I och med att alla transaktioner sedan blockkedjans begynnelse finns på “liggaren”, tidsmarkerade och uppdelade i “10-minuters block” så kan man se om användaren som skickat en transaktion faktiskt har saldo på sin adress för att kunna genomföra transaktionen. 

Minern som hinner validera blocket först får en belöning i form av nya Bitcoins. 

När det senaste blocket är validerat så binds det ihop med det föregående blocket, som också har bundits ihop med föregående block. På så sätt blir det en kedja av block. 

Därav namnet Blockchain. 

Varför?

Det finns flera anledningar till att kryptovalutor finns och behövs. Två av de största anledningarna är dagens penningpolitik och mellanhänder. 

Först behöver vi kolla lite på hur systemet idag är uppbyggt. 

De pengar vi använder oss av idag kallas för FIAT-valutor. Det är ett pengasystem där pengarna vi använder oss av har ett värde för att en institution från början har sagt att de har ett värde. 

Förut backades våra valutor av guld. Det vill säga att ett viss mängd valuta alltid var värd en viss mängd guld. Det avskaffades helt på 70-talet. 

Nu kan man dock inte längre säga att en viss valuta bara har ett värde för att en institution säger så. En valuta har ett värde för att alla anser att valutan har ett värde. Det vill säga att vi vet att för en viss mängd kronor får jag alltid ett paket mjölk, och personen som säljer mjölken vet att hen kan använda kronorna hen fick för sin mjölk till att köpa något annat.  

Dagens penningpolitik

Penningpolitik innebär enkelt förklarat politiken om hur mycket pengar det ska finnas i ekonomin. Sen en lång tid tillbaka styrs penningpolitiken av centralbanker världen över. 

Centralbankerna har genom åren försökt bromsa eller gasa på ekonomin för att utjämna konjunkturcykler genom att minska/öka penningmängden med hjälp av olika aktiviteter som bland annat innebär att sänka/höja räntor och trycka pengar. Sedan finanskrisen 2008 har centralbankerna skapat ett beroende av att hela tiden behöva öka penningmängden för att förhindra en större lågkonjunktur. Detta har lett till en miljö där penningmängden har skjutit i höjden. 

Det som händer när penningmängden ökar är att värdet minskar på pengarna som redan finns i ekonomin.  Detta kallas för inflation. 

Riksbankens definition: Inflation är en ökning av den allmänna prisnivån som gör att man kan köpa färre varor och tjänster för samma mängd pengar. Pengarna minskar alltså i värde. Det tar sig till exempel uttryck i att priset för samma korg med varor i affären stiger över tiden.

Detta är viktigare nu än någonsin. På grund av corona-krisen så har centralbankerna kämpat febrilt för att rädda ekonomin. Det har tryckts otroliga mängder av nya pengar vilket i sin tur kommer leda till en stor inflation i dagens ekonomier. 

I praktiken innebär det att 100-lappen du har i din plånbok idag, inte kommer ge dig lika mycket köpkraft om 1 år som den gör idag. 

Mellanhänder

Nästan alltid när vi handlar något idag så måste vi använda oss av någon mellanhand (banker och betalningslösningar) som gör att vi kan lita på varandra. 

Mellanhänder är bland annat ett sätt att lösa “Double Spending”-problemet:

När Anna handlar med sina pengar måste hon vara säker på att Erik faktiskt har de pengar som han påstår sig ha och inte försöker lura Anna genom att betala både Anna och Andreas samtidigt med samma pengar. 

Erik och Anna använder sig då av en mellanhand som båda litar på, som kontrollerar så att pengarna Erik påstår sig ha faktiskt finns tillgängliga för överföring till Anna.   

Vi flyttar alltså över problemet att Erik och Anna behöver lita på varandra för att göra en transaktion, till att båda litar på en tredje part istället. 

Mellanhänder tar över en stor del av individens ansvar. När Annas pengar är på ett bankkonto så ansvarar banken för att hennes pengar finns där tryggt och säkert. 

Även fast mellanhänderna löser flera problem, så kommer det även med stora nackdelar på köpet: 

  • Mellanhänder tar alltid en bit av kakan vilket i slutändan nästan alltid leder till att pengar från den fattigare hamnar i händerna hos den rikare. 
  • Alla mellanhänder idag använder sig av centraliserade system som går att hacka. Centraliserade databaser hackas hela tiden och både lösenord och data/värde blir hackat. 
  • Mellanhänder skapar en tröghet. Till exempel kan det i vissa fall ta flera dagar för en överföring att nå dit man vill att den ska nå. 
  • Mellanhänder bestämmer själva vilka som får använda sig av deras tjänster. De kan bestämma vilka köp du ska få göra och inte få göra, med dina pengar. 

Visste du att ...

… ca 40 % av världens befolkning inte har tillgång till vanliga banktjänster? Nu kan alla med en mobiltelefon och internetuppkoppling delta.

Så hur löser kryptovalutor detta problem? 

Det som är revolutionärt med blockchain är att det tar bort behovet av mellanhänder och gör så att värde i form av pengar och tillgångar kan flöda fritt och billigt över hela världen. Person till person, utan mellanhand.  

Eftersom det inte finns någon central punkt som kan bestämma över en viss kryptovalutas penningpolitik så kan man vara trygg med att en plötslig hög inflation ej kommer inträffa. 

Vi fortsätter med att använda Bitcoin som exempel. Det finns inte någon centralbank som styr Bitcoins penningpolitik. Den finns istället inkodad i Bitcoins källkod från början. Det kommer aldrig finnas fler än 21 miljoner Bitcoins. Vi vet även att den sista andelen Bitcoin som kommer i cirkulation kommer år 2140. 

Så till skillnad mot alla fiat-valutor som det kan tryckas oändligt mycket av, så har Bitcoin ett “tak” på 21 miljoner stycken. Det vill säga att du som ägare av Bitcoin alltid kommer veta din andel av totala antalet Bitcoin som finns i cirkulation. Vi kan även alltid se inflationstakten.

Vill man göra ändringar i Bitcoins penningpolitik så behöver dessa ändringar godkännas av majoriteten av hela nätverket. Om något sånt skulle ske så har man ändå god tid på sig att se över sina alternativ. 

Knapp, skrolla upp
Sök